Läsrörelsen
Den ideella föreningen Läsrörelsen bildades i februari 1999. Läsrörelsens första kampanj som också kallades Läsrörelsen startade på Bok & Bibliotek i Göteborg i september 2000 och tog som motto Ge dina barn ett språk, som nu är föreningens motto. Bakgrunden var dels rapporter om föräldrars sjunkande läsningen för sina små barn, dels en OECD-rapport som visade att vuxna svenskar hade en bristande läs- och skrivförmåga. Initiativtagare var Elisabet Reslegård och Bengt Westerberg som samarbetat under Dyslexikampanjen och idégivaren Kerstin Lööv. Kampanjen Läsrörelsen och pågick från hösten 2000 till våren 2002.
Läsrörelsens andra landsomfattande kampanj kallad Lär för livet, invigdes på Bok & Bibliotek i Göteborg i september 2002. Kampanjen fortsatte under 2005 och även i viss mån under 2006. Lär för livet handlade om lärandets olika aspekter. Nyckelordet var nyfikenhet.
Läsrörelsen bedriver verksamhet även efter att den andra kampanjen är slutfördes, både i projektform och allmänt kring läsfrämjande under mottot Ge dina barn ett språk.
Läsrörelsens styrelse
Elisabet Reslegård (ordförande)
Barbro von Schoenberg (sekreterare)
Marianne von Baumgarten-Lindberg
Susanna Ekström
Siv Hågård
Göran Hägg
Lars-Erik Klason
Ulf Stark
Bengt Westerberg var ordförande 1999-2003 och är i dag hedersordförande
Siv Hågård var ordförande 2003-2008
Läsrörelsens hedersmedlemmar
Astrid Lindgren
Astrid Lingren blev utsedd till Läsrörelsens första hedermedlem och detta tillkännagavs vid Lärsörelsens invigning på Bok & Bibliotek i september 2000.
- Läsrörelsen har velat utse till hedersledamot en särskild person som har lärt otaliga barn i Sverige och otaliga barn i världen att läsa; Astrid Lindgren.
På det svarade Astrid Lindgren - genom sin dotter Karin Nyman:
- Att hedersledamot verkar vara roligt och hedrande att vara; och är det så att hedersledamöter får någonting så vill hon gärna ha ett par flaskor gott rött vin och några bra grammofonskivor med Evert Taube, så att hon kan sjunga duett med honom.
- Läsrörelsen är stolta och glada att ha Astrid Lindgren som hedersledamot, svarade Läsrörelsens dåvarande ordförande Bengt Westerberg.
Lars Göran Carlson
Skådespelaren Lars Göran Carlson utnämndes till hedersmedlem i Läsrörelsen för det världsrekord i högläsning som han slog vid starten av Läsrörelsen år 2000 på Bok & Bibliotek i Göteborg. Världsrekordet sattes genom att Lars Göran Carlson läste högt ur Strindbergs verk i 25 timmar.
Han läste högt i 25 timmar!
Sverige har fått en ny världsmästare. Hans gren är högläsning. Strindberg är hans tävlingsredskap.
Klockan tolv i går, efter en magnifik slutspurt, gick skådespelaren Lars Göran Carlson, 64, i mål efter 25 (tjugofem!) timmars nonstopläsande.
Det gamla rekordet rök all världens väg.
– Du slog det med 36 minuter! hojtade Elisabet Reslegård, kampanjledare för Läsrörelsen som sponsrade rekordförsöket.
– Jag är faktiskt lite torr i munnen, sa världsmästaren.
En dåres försvarstal i morse
Han satte i gång klockan elva på lördagsförmiddagen. Första sträckan bestod av Tjänstekvinnans son tre och fyra. Därefter kastade han sig över Han och hon.
Efter det gav han sig i kast med Bland Franska bönder.
– Ja, jag hade fem minuters piss- och ätpaus varje timme också.
Det får man enligt reglerna. Han var aldrig rädd för att rösten skulle svika honom.
– Däremot för att tuppa av.
Under natten, i vargtimmen, läste han passande nog En dåres försvarstal. Frampå morgonen var det dags för Kamraterna och klockan 12 på söndag hade han hunnit fram till femte akten i Marodörerna.
– Just nu är jag faktiskt lite trött på Strindberg.
Svante Lidén (Aftonbladet 20 september 2000)
Föreningen Läsrörelsens motto
Ge dina barn ett språk
Föreningens första kampanj kallades även den Läsrörelsen och tog som sitt motto våren 2000 Ge dina barn ett språk, som nu är föreningens motto.
Bakgrunden till mottot Ge dina barn ett språk var den kraftiga minskningen av småbarnsföräldrars läsning för sina barn under många år. När den s k Barnbarometern hösten 2001 redovisade sin vartannat år återkommande mätning hade siffrorna för första gången på 15 år vänt. Det genomsnittliga läsandet bland småbarnsföräldrar hade gått från 67 % till 70 % och bland korttidsutbildade föräldrar hade antalet gått från 52 % till 65 %, vilket i den senare gruppen var ett trendbrott.
Vid den mätning som publicerades hösten 2003 hade siffrorna generellt gått upp till 74 % och bland korttidsutbildade hade det stigit till 73 %. Dvs. andelen småbarnsföräldrar som läser för sina barn hade ökat med totalt 7 % på fyra år och andelen korttidsutbildade föräldrar som läste för sina småbarn hade under samma period ökat med 21 % (denna del av mätningen 2003 var inte statistiskt säkerställd p. g. a. att antalet korttidsutbildade har sjunkit i samhället).
Den mätning som publicerades under hösten 2005 visade samma tendenser som mätningarna 2001 och 2003, dvs generellt låg siffran kvar på 74 % . Utom i gruppen högutbildade småbarnsföräldrar där läsningen för barnen sjönk med 11 %, från 83 % till 74 %.
Läsrörelsens bakgrund
Läsrörelsen vänder sig till alla åldrar och ser språket som en förutsättning för demokrati.
Bakgrunden till bildandet av Läsrörelsen 1999 var den kraftiga minskningen av småbarnsföräldrars läsning för sina barn, under många år. När den s k Barnbarometern hösten 2001 redovisade sin vartannat år återkommande mätning hade siffrorna för första gången på 15 år vänt. Det genomsnittliga läsandet bland småbarnsföräldrar hade gått från 67 % till 70 % och bland korttidsutbildade föräldrar hade antalet gått från 52 % till 65 %, vilket i den senare gruppen var ett trendbrott.
En annan bakgrund till Läsrörelsen var den OECD-undersökning som kom i slutet av 1990-talet och visade att 25 % av de vuxna svenskarna inte kom upp i den läs- och skrivförmåga som krävs när man går ut grundskolan. En uppföljande studio visade att 20 % av de unga vuxna (18-25 år) inte kom upp i den förmåga som krävs och att var fjärde i den gruppen var arbetslösa vid 20 års ålder mot var fyrtionde bland de övriga unga vuxna.
Läsrörelsen byggde vidare på mycket av det som gjorts av läsfrämjande insatser men arbetade och arbetar vidare på många nya sätt och på många nya arenor.
Föreningen Läsrörelsens första styrelse bestod av styrelseordförande Bengt Westerberg, tidigare partiledare och socialminister, Elisabet Reslegård, kampanjledare med Dyslexi- och Psykekampanjerna bakom sig, Ingemo Bonnier, redaktör med mångårig erfarenhet från bokförlag, Siv Hågård, tidigare bibliotekskonsulent på Statens kulturråd, Mats Jämterud, med stor erfarenhet av ungdomskultur, Tina Lindemalm, tidigare ordförande i Sveriges Allmänna Biblioteksförening, Kerstin Lööv, ursprunglig idégivare till Läsrörelsen och redaktör för tidningen Skolledaren och Kurt Stern, tidigare chef för ABF Stockholm och ABF-huset.
Tidigt adjungerades barnboksexperten Marianne von Baumgarten-Lindberg till styrelsen.